My life as an American

I tisdags skulle vi klä oss i en ful kofta, hade ju ingen såklart ;)
I onsdags var det cowboy/indian day, och torsdags hero day.

Igår gick jag på 50-tals dansen med ett gäng galna människor! Har

inte haft så kul på länge! Vi bowlade, åt dinner, spelade kinect,

åkte till dansen och sen åkte hem till ena killen och bara hängde ett

tag. Var hemma 8 minuter innan curfew, stolt! 

Det snöade lite i torsdags, nu regnar det.. Vad tusan! Haha...

Har även lite ångest.. 4 månader kvar, sen kommer jag sitta på ett

plan ifrån Idaho. Jag dööööör! Jag är verkligen inte redo att åka hem.

Till föräldrar som inte gillar sina barn borta för alltid, skicka de inte

som utbytesstudent i ett annat land, chansen att de kommer stanna

för evigt är stor!

Jag känner lite såhär: Det här livet jag har byggt upp här, vänskapsbanden

mitt hem här, hur förväntar sig folk att jag ska bara kunna lämna de sådär

över en dag? Det här är ju mitt liv nu.. Det jag lämnar här kanske jag kommer

lämna för evigt. Att lämna sitt liv, är ju som att dö, eller hur? Och en sak är

säker; Jag är inte redo att dö!